torsdag 2 september 2010

Inget höstlajv.

Bestämde mig för att inte åka på höstlajvet i år. Är inte peppad att åka. Därför blir det så typiskt när jag får en väldigt spännande intrig, och det känns som att jag sviker de som står med i den. Jag hoppas verkligen att de blir meddelade om det! Men om man tänker på lajvets storlek så är det inte så troligt, men man kan ju hoppas i alla fall.

torsdag 22 juli 2010

Granland 2 dag för dag

Granland 2.

Hur ska man kunna beskriva en sådan upplevelse? Jag tror inte att jag kommer att lyckas. Faktum är att jag säkert har glömt bort åtskilliga viktiga saker, stunder och samtal redan nu.

Förberedelsedagar.

Jag åkte till Torbjörn på torsdags kvällen och när jag kom så var Lisa där. Jag satt och pratade med henne, Torbjörn, Terje och Emilia medan de åt. Jag hade redan ätit innan jag blev skjutsad. Peter kom dit senare på kvällen och han och Lisa satte igång med att sy coifer av en gammal, mörkblå gardin. Det var inte mycket kvar av den gardinen efter det kan jag ju säga.

Under kvällen så såg vi Det sjunde inseglet och vi fick väl lite inspiration där. Torbjörn visade oss gruppvision och vi satte igång med att plugga på lite i sista minuten. Jag menar, vi skulle ju spela fanatiker som borde ha stenkoll på de fem prövningarna och Ordaves i sin helhet. Jag kan nu säga, sanningsenligt, att jag faktiskt kan de fem prövningarna som ett rinnande vatten.

Eftersom vi skulle upp redan klockan sex nästa dag så gick jag och la mig tidigt (snodde sängen som Lisa skulle sova i och kände mig rätt taskig…) men jag kunde inte somna för än efter klockan halv två då jag gick på toa och blev halvt ihjälskrämd av Cheshire-katten som hängde därinne. Sen sov jag djupt till klockan fem i sex då jag gick upp och gjorde morgonrutin på toa.

Frukost. Var så pepp/vettskrämd att jag nästan inte kunde äta men strax efter sju så satt jag där i en fullpackad Volvo V70 på väg hem till Resare. Vi lyssnade på svenska versionen av The Phantom of the Opera och tankade full tank. Över 500 spänn.

Vi kom fram till Resare och just då fattade jag inte varför vi var där. Varför åkte vi bara inte? Det var först typ en timme efteråt jag fattade att vi skulle åka konvoj upp med komradio och allt! Torbjörns bil hade kommandonummer AG (Alfa Golf).

Alla funktionärer (+ Peter) hade gröna Granlands t-shirts på sig (Med Carlsbergs logga; Granland. Probably the best LARP in the world) och en tjej på Statoil blev full i skratt då ca 20-25 personer iklädda såna t-shirts steg in på macken. Hon trodde först att det var ett gäng Carlsberg-arbetare som kom in tills hon blev informerad att det inte var på det viset.

Jag köpte en pizza där. Gott.

Vi stannade i Hälla utanför Västerås och resten av arr- och funkisgruppen käkade på donken. Jag gick till ICA Maxi och köpte proviant (torkade mangoskivor och russin).

Vi fortsatte uppåt landet och hade jätteroligt åt radiokommunikationen.

AL anropar samtliga. N/A har glömt vilket år det är i Granlandskampanjen just nu. Vilket år är det? Kom.

Och liknande var pratet mellan de olika bilarna.

Vi stannade någonstans i Dalarna och tänkte skoja med arrangören Felix som var på Gotland. Vi skulle ringa och säga att vi var från Svea Skog, nåt jaktlag eller Sverok om att

1: Marken var uthyrd till någon annan.

2: Sverok ringer om att bidraget inte har godkänts.

3: En sällsynt fågel har börjat häcka på området och vi får inte störa den

4: Jakt

Tyvärr så svarade inte Felix.

Vi kom till området och nu var det bara att bära saker i ett par timmar. Jag installerade mig sen i en liten stuga och bodde där tillsammans med Lisa och Torbjörn tills söndagen.

På kvällen hade jag lite kalla fötter och kände att jag hade tagit mig vatten över huvudet och gick på en promenad med en kille som hette Jonny som fick mig på bättre humör, men fy fan vad jag skämdes. Usch.

Resten av förberedelsedagarna var ett hektiskt bygg- och rekprogram samt massa, massa bad. Rätt nära området fanns en fors där man kunde bada och gissa om vi badade. Två gånger varje dag. Den där forsen var helt fantastisk!

Senare under dagarna så kom det fler Vita Vingar som jag inte träffat förut, men alla var verkligen jättetrevliga och helt underbara människor. Faktiskt så var alla lajvare där inbjudande och helt fantastiska. Hoppas att vi träffas och lajvar mot varandra flera gånger!

Jag och de tre av de andra akolyterna (Lisa, Martin och Peter) och en grannlänning (Erland) skrev en sång om akolyternas vardag som kommer upp här i bloggen så småningom. Den blev bra och vi sjöng den faktiskt inlajv ett par gånger. En annan akolyt (Rasmus) skrev ner noterna och även en understämma.

Dag 1.

Vaknade tidigt och satte på mig linser och somnade sen igen. Minns inte om jag vaknade av mig självt eller om det kom en celebrant och väckte oss. Vet i alla fall att jag och Ida hoppade upp och klädde på oss och gick ut för att hjälpa köksmäster Lars och Yrla med frukosten. Gröt med torkade äpplen i.

En efter en kom de andra akolyterna… tror att två låg kvar och drog sen en lång stund, men jag minns inte riktigt. Sen kom skedproblemet. Under förberedelsedagarna så hade det försvunnit skedar och nu hade vi bara 8 eller 9 stora skedar, men de räckte i alla fall åt de högre stående som skulle ha mat: Centurion, Kaplansparet, 1:a Celebranten, Celebrantsparet och prästparet så det ordnade sig i slutändan.

Efter frukosten så skulle det diskas och helt ärligt så minns jag inte vad som hände under den första lajvdagen. Har små diffusa minnen… Vet i alla fall att flera blev magsjuka denna kväll av de kidneybönor och kikärtor vi fick till förrätt. Men jag tror att alla blev bra igen till dan där på.

Ida, Karl, Ärke och Stig (Evelina och Amanda är kvar) går på kvällen ut till en utpost och kommer tillbaka senare på natten. Det hade varit lugnt och de hade försökt att utbilda legionärerna om sin syn på Ordaves. Får reda på legionärernas något mystiska sammanställning av fåglar

1: Fåglar med krökta näbbar och klor (typ ugglor)

2: Fåglar med platta fötter (typ måsar)

3: Småfåglar (allt annat)

Dag 2.

Minns inte mycket. Var fumligt fältskär, men lyckades helt okej efter ett par försök. Samlade på mig bandage under denna dag (Dåligt gjort. Det skulle jag ha tänkt på långt tidigare.) Hm… bad mycket under den här dagen då mina stridande kamrater och befäl var ute i strid. Lyckligtvis så kom de tillbaka oskadda.

Dag 3:

Idag så blev Herr Celebrant Sten kidnappad och det slog hårt på Evelina och jag började gråta flera gånger den här dagen.

Eftersom min roll inte var stridande så blir jag beordrad av Kaplan Ellinor att stanna i lägret då hon och den andra fältskärsakolyten Amanda följer de övriga till Fort Snöfrid. Jag blir satt på disktjänst (tillsammans med Stig) vilken ju inte var mer än rätt. Faller i tårar då jag ser Auxilian patrullera ut och går (tror jag) till tältet för att hämta något och ser då att folk rustar på. Springer tillbaka till Stig och säger åt honom att gå och rusta på.

Evelina: Skada dig inte nu. Lova det!

Stig: Hur ska jag annars få din uppmärksamhet?

Jag blir helt paff. Skulle väl såhär, när man tänker efter, ha sprungit efter och frågat vad han menade med det men Evelina blev så pass paff att hon stod kvar med diskborsten i hand.

Hjälper Fårskallarnas fältskär med en ur Auxilian och sätter mig sedan utanför köksmästarnas stuga som ligger på vägen ner till Fort Snöfrid då Celebrant Åsa kommer tillbaka hon får vatten och jag får order att hämta hennes svärd och rustningsdelar som hon har lämnat på vägen. Springer nerför vägen och möter akolyt Stig som är skadad. Tar över honom från en soldat och drar upp honom upp till lägret. På vägen stannar vi och ber vi tre. Jag leder bönen (kom på i efterhand att vi kanske skulle hållit enskild bön). Jag drar upp honom till Celebrant Åsa och han avlägger rapport och sedan så svimmar han. Blir beordrad att ge mig neråt vägen igen för att få fler upplysningar och vart hennes man är och hur det är ställt med de andra akolyterna.

Kommer ner på vägen och träffar på en skadad person som jag drar ut en skäkta från (jag missförstod honom helt…) och fortsätter sedan neråt. Träffar Ärke och Karl som upplyser mig om att Celebrant Sten är kidnappad och förd till fienden. Börjar gråta hysteriskt och blir tröstad av köksmäster Lars.

Ida kommer, svårt skadad och jag drar upp henne med och sen så försvinner jag ner igen och möter upp med Fru Kaplan och Amanda och går tillbaka bärandes på en hel del saker. Får hjälp av Auxilian att bära ett svärd. Tack för det.

Dag 4:

Bråk OFF och IN gör det omöjligt för Vita Vingarna att stå kvar på Rikets sida i kriget och vi ska ge oss av till Granland. Faktiskt så hinner vi byta sida två gånger den här dagen. Först var det tänkt att vi skulle gå över till Granland och slåss på deras sida därför att Centurion och Hans Helighet inte hade samma uppfattning som vi i vissa frågor som skulle ha gjort det omöjligt för oss att slåss på Rikets sida. Det löste sig med avsättning och avrättning av Centurion och Hans Helighet.

Vi stannade ett tag i Granlands läger. Ärke och Amanda förlovande sig och det var tänkt att de skulle vigas med så blev det inte. Tråkigt. Var ute med allt i allon Stig och plockade blåbär till deras bröllopstårta.

Stig: Var finns det blåbär här i trakten?

Hätta/Rickard: Tja, ditåt skulle jag gissa *peka*

Stig och Evelina går dit och letar bär.

Stig: Hm, vi går mot den södra sidan. Där borde det finnas mer bär

Vi går dit. Där finns det massa bär. Vi får ihop så att det räcker och går tillbaka

Hätta/Rickard: Va?! Hittade ni bär?

Hätta/Jonas: Pekade du bara in i skogen eller?

Hätta/Rickard: Ja.

Slutstrid. Hällregn. Åska. Helt otroligt.

Olyckligtvis nog så såg jag inte så mycket då jag står nedanför striden tillsammans med de andra fältskären och Celebrant Arvid (eftersom Torbjörn var sjukvårdare så var han inte med utifall det skulle komma skarpa skador).

FAN VILKET UNDERBART LAJV DET VAR. TACK ALLA SOM VAR MED. TACK ARRANGÖRS- OCH FUNKTIONÄRSGRUPPEN. TACK ALLA DELTAGARE.

Helt seriöst. Det här var det bästa lajv jag varit på någonsin och jag hoppas att få åka på fler i samma kampanj. Evelina lever fortfarande och kommer med största sannolikhet att vara stridande under nästa lajv. Stridande OCH fältskär. Så får jag det bästa av båda världar, så att säga.

Nu ska jag peppa och sy till nästa lajv och kommer LÄTT att åka på ett eller fler sommarlajv nästa år. Jag har växt så mycket i mitt eget lajvande och har lärt känna en hel drös med underbara människor.

Å-å-å

En sista kyss till sin maka han ger

Under ätten Kajas bruna banér

Går i strid med hjärtan av glöd

Att färga marken röd

Nu väntar ond, bråd död

______________________________

Skål för Ala Rike och vår heliga armé

För tredje legionen - Skål och gutår

För 2:a centurian tappra är de

Och skål för Rovköpings frivilligkår!


tisdag 6 juli 2010

Granland 2.

På fredag så åker jag på Granland 2, ett krigslajv i low-fantasy miljö. Det ska bli jättespännade eftersom jag inte direkt har spelat en roll på något lajv förut som direkt är anknuten till strid. Jag åker som Evelina Sigfridsdotter (Vingslag.. det står inte på anmälan, men jag ska höra efter om jag kan få lägga till det), akolyt i Vita Vingarna (helt enkelt de heligaste av de heliga). Hon fick ett tecken som liten att söka sig till dem, något som hennes föräldrar var ganska så skeptiska över (även om de som troende människor fortfarande såg det som en ära) det. De hade ju tänkt sig att den äldsta dottern skulle ta över famijerörelsen då de båda blivit för gamla. Hon rymde hemifrån och blev antagen som akolyt, och har varit på en av borgarna (pluggborgen; Den Heliga Örnens Borg) i fem års tid.

Jag kommer inte att strida. Jag är nog en av de få personer på lajvet som inte kommer att slåss. Jag får inte, av säkerhetskäl, slåss eftersom jag inte har en hjälm, vapen eller en gambeson (en vadderad jacka man har under rustningen, eller som skydd för mage och armar). Jag hade inte ekonomin att köpa de här sakerna och sen så har jag noll erfarenhet av strid. Flera av de andra i gruppen är vana fäktare (många av dem går på historisk fäktning), och är vana att slåss på lajv.. Det närmaste jag har kommit en strid är extremt koregraferad strid med pinnar i MacBeth. Vet inte vad jag kommer att få göra istället (min roll är en riktig liten desertör, att hon fortfarande betraktas som fullvärdig akolyt är en gåta) men det blir väl antagligen att hjälpa fältskären (typ bära utrustning, hålla i patienter och sånt) eller hjälpa trossen med diskning och matförberedning. Jag får vänta och se, helt enkelt.

Rent IN-lajv så är förklarningen till varför jag inte strider att jag fortfarande sörjer min mentor som dog i förra kriget för två år sedan och har förlorat tron på att kriget (Riket vs. Granland) är rätt.

_______________________________________
I utrustningsväg så blev det inte så mycket gjort, faktiskt. Det jag har med mig är:

  • Fyra tunikor
  • Tre par hosor
  • Fem par brokor
  • En vapenrock
Och inga av dem är särskilt spektakulära heller. Men å andra sidan så spelar vi ju på att vi är ute på fältet och då är det ju bättre med kläder som är i neutrala färger (mina kläder är i beige-grått och brunt, undantaget brokorna som är helvita) än kläder som är kulörta. Skulle väl varit roligt med en röd kjortel.. Men jag försökte i alla fall spejsa till två av tunikorna lite med broderier (kråkfötter) och en annan färg på kilarna. Blev lite festligare.

Jag hoppas att vi på den sanna, Ordavestrogna sidan vinner. GO RIKET!!

tisdag 4 maj 2010

Bilder

Svala
Aska/Dirion

måndag 3 maj 2010

6 dagar kvar

Intrigerna kom igår på ett litet annorlunda sätt. De kom nämligen via e-mail!

Måste säga att min och Mels intrig är väldigt, väldigt bra. Hon har massor att göra. Jag har inte lika mycket att göra, men förhoppningsvis så får jag reda på mer på området. Dessutom måste jag ställa mig till hur Mel utför sina uppdrag också. Ska bli riktigt spännande.

Eftersom vi båda börjar först kl. 14.00 imorgon så har i bestämt oss för att ha ett litet möte och dräktprovning. Det kommer att tas bilder som kommer att läggas upp här imorgon kväll.


måndag 19 april 2010

20 dagar kvar.

Nu är det alltså tjugo dagar kvar till Eleria-kampanjens vårlajv Ärans fält och dödens ängar, och jag har fortfarande en del kvar att sy klart. Så här blir det varje gång. Att jag gör saker i sista minuten. Men, men. det kommer att bli gjort i alla fall. Ska göra ett ryck nu i veckan så att allt verkligen blir klart. Mycket skulle kunna bli klart på en eftermiddag om jag bara lägger manken till.

Min kära IN-lajv syster var här i söndags på syjunta och vi fick båda en hel del klart. Jag fick mitt största projekt hitills i år klart, vilket var väldigt skönt (bilder kommer inom kort). Nu behöver jag i alla fall inte oroa mig om den något mer just nu. Är lite små detaljer kvar på den (den ska få pärlbroderade ärmar), men annars så är det bara att dra den på sig och åka iväg.

Andra förberedelser som måste göras innan är först och främst att få pengarna att räcka till. Har en hel del som ska köpas och betalas (bensin och mat bland annat) innan lajvet nu som jag egentligen borde ha gjort för flera månader sen. Men förhoppningsvis så kommer allt att gå vägen!

Intrigerna borde dyka upp om två veckor. Jag är nervös. Kommer också att få IN-lajv systerns intrig, då hon inte har fast adress för tillfället. Kommer att krävas enorm viljestyrka att inte öppna det också.

fredag 16 april 2010

Om mig, och hur jag kom in i hobbyn.

Den här bloggen kommer enbart att handla om levande rollspel, också kallat lajv, och hur jag förbereder mig med utrustning, rollgestaltning och annat som har med min hobby att göra. Men först en kort introduktion om mig och efter den min korta lajvhistorik.

Jag heter Sarah, är sjutton år gammal och började lajva 2009. Jag har alltså inte varit inne i hobbyn speciellt länge, men intresset för att börja har funnits sen jag var i tolvårsåldern, men eftersom jag då inte var så haj på internet eller kände någon äldre lajvare så fick de drömmarna vänta så länge. Jag blev istället intresserad av japansk poplärkultur och åkte flitigt på anime/manga/spel-konvent 2007-2009, och brukade cosplaya på dessa konvent.

2008 började jag på Scengymnasiet(teaterlinjen) i Stockholm och upptäckte till min förtjusning att det fanns två personer i min nya klass som faktiskt åkt på lajv, samt två andra som ville börja lajva.

Min lajvhistoria så här långt:

Jag, och två andra åkte därför på Enhörningens vårlajv 2009. Min första roll var dryaden Svala som jag fortfarande håller på att utveckla till det bättre. Mitt första lajv var ganska händelsefritt. Jag var rätt så feg och gick mest runt och iaktog.

Vi hade, i vår gruppanmälan, inte skrivit riktigt vad vi ville göra så vi fick en väldigt kortfattad intrig (jag fick faktiskt inte ens min personliga; har hört från andra att den skickades till en tjej i Lund), som vi lyckades slutföra på lajvets andra dag.

Mitt andra lajv var roligare ur spelsynpunkt. Jag lyckades på något vis komma in överallt eftersom alla trodde att jag var alv (vilket jag egentligen tog som en förolämpning), vilket var en stor lättnad eftersom jag försökte hitta en druid. Blev under lajvet väldigt irriterad på den här druiden (ganska oproffsigt, i och för sig eftersom hon inte kunde hjälpa att hon inte kunde komma) eftersom jag inte kunde hitta henne. Värvade en hel hög vänner att hjälpa mig leta, men efter två dagar när vi hade genomsökt både Navle, Stendal och Skogen så gav vi upp.

Nu är det snart dags igen och jag syr för fullt. Ska dessutom hinna reparera ett gammalt plagg så att det kan följa med nu i maj också. Förhoppningsvis kommer bilder på dessa att komma upp här då de är klara.